9 juni 2008

Vi behöver en riktig charter på semestern

Källa: Aftonbladet 2004-07-17 Kajsa Kallio, semesterresenär
http://www.aftonbladet.se/debatt/article222958.ab

"Det som skulle bli en härlig hemmasemester (vi bor ju ändå på västkusten!) med sol och bad och grillkvällar går istället med stormsteg mot ett veritabelt fiasko. Två av fyra semesterveckor har förflutit och hade inte almanackan visat att vi är i början av juli så hade man kunnat tro att det är sportlov istället för sommarlov. Barnen, som inte längre uppskattar att bara kunna vara inne och endast ha varandra som sällskap, har tröttnat på Playstation och övergått till mer fysiska lekar. Dessa är oändliga variationer på samma tema och går ut på att den ena retar den andra tills tårar alternativt handgemäng uppstår och jag till slut tvingas gå in och skrika så att gomseglet fladdrar, att nu räcker det minsann.

Om inte sommaren ska sluta hos familjeterapeuten så behövs det lite avkoppling. Vi behöver semester på riktigt. Vi behöver charter. Ända sedan jag som liten i mitten på 70-talet hänförd tittade på korniga Instamatic-bilder av morfar på någon playa på Kanarieöarna, har charter haft ett magiskt skimmer över sig. Våra familjesemestrar har i alla år uteslutande skett på detta organiserade vis oavsett om vi besökt Israel eller Teneriffa, och när jag nu har egen familj så väljer vi konsekvent chartern som resform och njuter lika mycket varje gång av att komma till solen, värmen, paraplydrinkarna och kitschen.
Men det är inte utan att vi får en del gliringar, för charter är ungefär som veckotidningar – ingen erkänner att man läser dem och ändå säljs de i hundratusental. Och gör man då som vi, konsekvent väljer playa de las Tingel-Tangel istället för en familje-yoga-retreat någonstans i Asien så får man räkna med att bli ifrågasatt.

Och visst, kitschigt är det och en del ställen är vid första anblicken som Kiviks marknad på syra, som om någon tagit tio tusen restauranger, barer, diskotek, spelhallar, souveniraffärer och krimskrams-försäljare och slängt ut på en kvadratkilometer stor yta och sen sprejat allt med grälla, epilepsiframkallande färger. Men är bara vädret tillräckligt bra (vilket det nästan alltid är) så spelar det ingen roll och skulle man vilja komma ifrån det värsta så räcker det att ta sig ett par hundra meter från huvudstråket, så slipper man de mest efterhängsna försäljarna och hittar mysiga restauranger och barer med menyer på det inhemska språket istället för svenska och tyska.

För det är ju inte för allt krims-krams och alla svensktalande inkastare som man åker på charter utan det är för att komma ifrån vardagen, få lite lugn och ro men inte nödvändigtvis uppleva en massa saker.

Man är nöjd med att det är varmt ute och att man i en vecka slipper tänka på vem som ska laga mat, tvätta och städa. Och nu tror jag vi börjar närma oss den riktiga anledningen till att så många inte vågar erkänna att de mycket väl skulle kunna tänka sig den här resformen. I dagens läge när varenda företagskurs och halvdan svensexa bestiger berg, går på glödande kol och hänger i lianer vill man liksom inte erkänna att man bara är ute efter att vila upp sig. Att man är nöjd med att ha det nästan som hemma plus lite bra väder och inte är intresserad av att upptäcka några nya folkslag längs Amazonas stränder, inte vill lära sig rida i Patagonien eller dyka i Stora Barriärrevet utan bara vill slappa, sola och bada, spela kort, läsa böcker och dricka sangria, det är inte särskilt resekorrekt och ingen åsikt man vill tas på bar gärning med. Men för många är det nog så att det inte, efter långa, kalla månader av jobb, dagis, fritids, skola och alla måsten och tvång, lockar att åka ospecat till Indien för att ”upptäcka landet på dess egna villkor” med allt vad det innebär från diarré till dåliga kommunikationer, nittionio-procentig luftfuktighet och kor på vägarna.
Man vill inte ha osäkerhet, konstig mat och för mycket synlig fattigdom. Man vill inte tvingas ta ansvar för resan, transferen och hotellbokningen och man vill absolut inte ha några överraskningar. Nej, man vill ha nåt som är vansinnigt förutsägbart, fullständigt tillrättalagt och alldeles, alldeles underbart. Man vill ha charter."

Inga kommentarer: